Igår gick jag med i två nya sociala nätverk, Digitala staten och Army of Bloggers. Skall bli intressanta hur dessa utvecklas och vilken tid jag har att delta i dessa (med tanke på att jag inte uppdaterat min Facebookprofil på över ett år).
Filma fler föreläsningar
Aftonbladet hade förra veckan en artikel, Lärare hängs ut på youtube, om att högskolor och universitet vill förbjuda studenterna att filma föreläsningar. Lite slarvigt skriven artikel, Mitthögskolan i Västerås (sic!) nämndes. Verkar vara hämtat från Mittuniversitet och Umeå universitet. Argumenten för att förbjuda filmning av föreläsningar är dels att man inte vill att lärare (med misslyckade föreläsningar?) skall hängas ut på internet, dels att detta skulle kunna vara en kränkning av lärarnas upphovsrätt till sina egna föreläsningar.
Som universitetslärare kan jag ha förståelse för dessa argument, men samtidigt tycker jag det är fel av högskolor att generellt förbjuda filmning av föreläsningar. Detta av tre skäl:
- För studenter med funktionshinder kan det vara ett bra hjälpmedel att filma föreläsningar, och istället för att skriva av vad läraren skriver på tavlan kan man ta en bild från sin mobiltelefon.
- Det finns ett akademiskt ideal om att kunskap och information skall vara fri, och jag hävdar att denna princip är viktigare än den enskilda lärarens upphovsrätt till den egna föreläsningen. Om vi som lärare inte står upp för detta ideal så ger vi indirekt stöd till tankar om patent på kunskap och information (exempelvis till det mänskliga DNA:t) och svindyra internationella vetenskapliga tidskrifter.
- Den nya tekniken, webb 2.0 och IKT, är något som vi som lärare måste bejaka och därmed användandet av mobiltelefoner och videoinspelningar. Vi har inte längre monopol på högre utbildning, utan lärandet är idag inte längre rumsligt och tidsmässigt bundet till att 20- till 24-åriga studenter följer undervisning i fysiska föreläsningslokaler tillhörande något av våra statliga högskolor eller universitet. Om vi inte bejakar den nya tekniken så kommer vi helt enkelt inte överleva. Men det handlar inte bara om överlevnad, vi måste också börja se mobiltelefoner som pedagogiska hjälpmedel. Ju fler filmade föreläsningar som läggs ut på nätet desto bättre
Jag gjorde själv en snabb sökning på youtube men hittade inte någon uthängd svensk universitetslärare. Däremot fanns det en del filmer från gymnasieskolor som kanske skulle passa in under epitetet uthängda lärare.
Några boksläpp
I dagarna släpps flera intressanta böcker. Klas Eklund kommer ut med en bok om klimatfrågan, Johan Norberg en bok om finanskrisen och Louise Persson en bok om klassisk feminism. Skall bli intressant att läsa alla tre, och alla tre bloggar dessutom. Själv följer jag både Norberg och Persson regelbundet i mitt rss-flöde
Bloggen Ekonomistas har intervjuat Klas Eklund och enligt Eklund själv är hans miljöintresse inget nytt. En fråga som inte ställs till Eklund är hur han ser på relationen mellan miljöekonomi och ekologisk ekonomi. Räcker det med att utvidga den mikroekonomiska analysen eller krävs det ett fullständigt värderingsskifte? Eller uttryckt på annat sätt, klarar en ekologisk modernisering av att hantera klimatfrågan och vår tids miljöproblem? Helt klart något jag måste ta upp med den kanske främste företrädaren för ekologisk ekonomi i Sverige, professor emeritus Peter Söderbaum, nästa gång vi ses.
Kommande läsning: 2 x Paul Krugman
Lite kommande läsning, förutom direkt jobbrelaterat läsning, är två böcker av den senaste nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman.
The return of depression economics and the crises of 2008, WW Norton & Company 2009, 9780393071016
The conscience of a liberal: reclaiming America from the right. Penguin 2009 (2007), 9780141035772.
I samband med att Krugman att fick nobelpriset i höstas skrev jag ett blogginlägg som jag aldrig publicerade men jag passar på nu istället:
Paul Krugman fick 2008 års nobelpris i ekonomi. Riktigt bra val. Krugman har länge varit i ropet, för sin forskning främst om internationell handel och ekonomisk geografi. Dessutom är han utåtriktad med flera populärvetenskapliga verk, kolumn i New York Times och dessutom en blogg. Kul med ett namn man känner igen.
Flera sura kommentarer från högerkanten, där man antingen inte gillar hans Bush-kritik eller dragen av keynesianism i hans politik. Dock en balanserad kommentar från Johan Norberg.
En annan kritik går ut på att nobelpriset är ett låtsatspris och att ekonomi (nationalekonomi) inte är en riktig vetenskap, utan politik. Detta är bara nonsens. Man kan fråga sig hur de som hävdar detta ser på vad som är vetenskap. Är vetenskap bara något slags positivistisk forskning a la naturvetenskap som en gång bedrevs (typ 1800-talet)? Då kan jag tala om, någon värderingsfri vetenskap finns inte.
Dåliga kunskaper = lägre anslag
Enligt ett pressmeddelande så vill utbildningsminister Lars Leijonborg att högskolor och universitet skall bli av med delar av sina anslag om man inte håller tillräckligt hög kvalitet, i hans mening om inte studenterna lär sig tillräckligt med kunskaper: ”ännu större fokus på resultatet, alltså vad studenterna verkligen kan, och något mindre på en del kringfaktorer, som hur många böcker det finns i biblioteket”
Frågan är hur man skall mäta kunskaper; det finns en övertro på att kunskaper är något objektivt som bara går att mäta så där rakt av. Visst, för en civilingenjör eller en läkare kanske det finns vissa kunskaper som man bara skall ha när man genomgått sin utbildning, men vilka kunskaper tänker sig Leijonborg att en humanist eller samhällsvetare måste ha? Kunskaper är inte något objektivt, och det är inte heller givet att det finns en uppslutning kring vilka kunskaperna skall vara. Risken är att man motverkar utveckling av ny kunskap och ifrågasättande av den existerande kunskapen och att man fastnar i ett förlegat kunskapsparadigm. Men detta ligger väl linje med den 1950-talsbaserade kunskapssyn som borgerliga utbildningspolitiker som Leijenborg, Björklund och Lagerqvist står för.
Uppdaterat: universitetskansler Anders Flodström betonar dock vikten av kompetenta lärare för att studenterna skall få så bra kunskaper som möjligt.
För en boknörd är det också tråkigt att man inte värderar betydelsen av bibliotek för kunskapsförmedling och -inhämtande. Men även här är det väl så att man har en förlegad syn på vad ett akademiskt bibliotek; som ett ställe dit man bara går för att låna böcker. Dagens bibliotek är så mycket mer än bara böcker och utlån. För att kunna använda sina kunskaper måste man kunna värdera dem och här har biblioteken en stor roll i den framtida akademiska utbildningen.
Omstart
Omstart för bloggen, för vilken gång i ordningen vet jag inte men dags att göra ett nytt ryck med bloggen.