Twitter i undervisningen

Jag har sedan i höstas funderat på hur man skulle kunna prova att använda Twitter i undervisningen. Ursprunget till detta var att jag blev kraftigt försenad till en föreläsning pga tågförsening mellan Västerås och Eskilstuna. Jag kunde inte nå någon administrativ personal och jag hade inte något mobilnummer eller epostadress till någon av studenterna. Men med Twitter hade jag kunnat få ut ett meddelande om jag var försenad. (För att det skulle vara optimalt så skulle de väntande studenterna naturligtvis kolla upp sina twitterflöden i sina mobiltelefoner). Nu testar jag med ett särskilt twitterflöde i samband med en genuskurs jag har nu, men än så länge är det ingen student som följer mitt flöde.

Jag har också varit trevande för hur man bäst använder twitter i undervisnings- och utbildningssammanhang. Jag formulerade när jag starytade upp min kanal följande användningsområden: 1. snabba undervisningsmeddelanden, 2. transparens och 3. intern diskussion.

Via mymlan på Bloggvärldsbloggen så hittade jag ett tips av IT-mamman (vars blogg jag följer men som jag inte hunnit läsa ikapp i min rss-läsare) som tipsar om ett universitet i USA, Marquette university, där professorerna börjat använda Twitter i undervisningen. Och tidigare för några veckor sedan så retweetade Stefan Rimm om några youtubeklipp med Per Falk från Nacka gymnasium om Twitter i undervisningen.

I mitt egen kurs hade jag inte tänkt att använda Twitter direkt i undervisningen, som ett pedagogiskt redksap, utan mer runt undervisningen som en informations- och kommunikationskanal. Nu följer inga studenter mitt twittrande och det beror nog på att datormognaden inte är så hög bland våra studenter, men också för att jag kanske inte har någon riktigt klar idé om hur jag kan använda den. Det är ett famlande hur man bäst kan använda den nya tekniken.

Wikipedia i skolan

Stockholms regionbibliotek har låtit bibliotekarien Einar Spetz göra två undersökningar om hur wikepedia används i skolan och hur synen på wikipedia är bland elever och lärare. Användandet av wikipedia är utbrett och eleverna trodde att lärarna var negativa till wikipedia men det visade sig att lärarna var mindre neagitva än vad eleverna trodde. Elevundersökning hittas här och lärarundersökningen här.

Många lärare är förvisso negativa till wikipedia och allt är inte trovärdigt, men samtidigt så är användandet av wikipedia ett reellt faktum och då måste man som lärare och utbildningsinstitution förhålla sig till detta (innebär inte att man generellt skall förbjuda användandet). Istället måste man fråga sig när det är OK att hämta uppgifter från uppslagsverk och encyklopedier. När man ställt sig denna fråga och kommit fram med ett svar, så är nästa steg att välja vilket uppslagsverk man i så fall vill använda, och som ett tredje stag källkritiskt förhålla sig till de uppgifter man får fram (detta gäller även då man använder NE eller något annat traditionellt uppslagsverk).

Omvärldsbloggen skriver också om detta.