Twitter i undervisningen

Jag har sedan i höstas funderat på hur man skulle kunna prova att använda Twitter i undervisningen. Ursprunget till detta var att jag blev kraftigt försenad till en föreläsning pga tågförsening mellan Västerås och Eskilstuna. Jag kunde inte nå någon administrativ personal och jag hade inte något mobilnummer eller epostadress till någon av studenterna. Men med Twitter hade jag kunnat få ut ett meddelande om jag var försenad. (För att det skulle vara optimalt så skulle de väntande studenterna naturligtvis kolla upp sina twitterflöden i sina mobiltelefoner). Nu testar jag med ett särskilt twitterflöde i samband med en genuskurs jag har nu, men än så länge är det ingen student som följer mitt flöde.

Jag har också varit trevande för hur man bäst använder twitter i undervisnings- och utbildningssammanhang. Jag formulerade när jag starytade upp min kanal följande användningsområden: 1. snabba undervisningsmeddelanden, 2. transparens och 3. intern diskussion.

Via mymlan på Bloggvärldsbloggen så hittade jag ett tips av IT-mamman (vars blogg jag följer men som jag inte hunnit läsa ikapp i min rss-läsare) som tipsar om ett universitet i USA, Marquette university, där professorerna börjat använda Twitter i undervisningen. Och tidigare för några veckor sedan så retweetade Stefan Rimm om några youtubeklipp med Per Falk från Nacka gymnasium om Twitter i undervisningen.

I mitt egen kurs hade jag inte tänkt att använda Twitter direkt i undervisningen, som ett pedagogiskt redksap, utan mer runt undervisningen som en informations- och kommunikationskanal. Nu följer inga studenter mitt twittrande och det beror nog på att datormognaden inte är så hög bland våra studenter, men också för att jag kanske inte har någon riktigt klar idé om hur jag kan använda den. Det är ett famlande hur man bäst kan använda den nya tekniken.

Wikipedia i skolan

Stockholms regionbibliotek har låtit bibliotekarien Einar Spetz göra två undersökningar om hur wikepedia används i skolan och hur synen på wikipedia är bland elever och lärare. Användandet av wikipedia är utbrett och eleverna trodde att lärarna var negativa till wikipedia men det visade sig att lärarna var mindre neagitva än vad eleverna trodde. Elevundersökning hittas här och lärarundersökningen här.

Många lärare är förvisso negativa till wikipedia och allt är inte trovärdigt, men samtidigt så är användandet av wikipedia ett reellt faktum och då måste man som lärare och utbildningsinstitution förhålla sig till detta (innebär inte att man generellt skall förbjuda användandet). Istället måste man fråga sig när det är OK att hämta uppgifter från uppslagsverk och encyklopedier. När man ställt sig denna fråga och kommit fram med ett svar, så är nästa steg att välja vilket uppslagsverk man i så fall vill använda, och som ett tredje stag källkritiskt förhålla sig till de uppgifter man får fram (detta gäller även då man använder NE eller något annat traditionellt uppslagsverk).

Omvärldsbloggen skriver också om detta.

Twitter i stället för andra världskriget

Enligt en artikel i SvD en vecka tillbaka skall läroplanerna för de yngsta åldrarna i Storbritannien moderniseras. Eleverna skall lära sig att använda sociala medier och samtidigt blir det inte längre obligatoriskt att lära sig om den viktorianska eran och andra världskriget. Mer webbaserad undervisning och mindre av bokläsning.

I Sverige har vi ju redan mönstrat ut specifika tidsperioder som något obligatoriskt som eleverna måste lära sig enligt läroplanerna för den svenska skolan (med undantag för förintelsen i vissa sammanhang), men däremot vi inte lyckats integrera IKT på ett tydligt sätt i skolan och inom lärarutbildningen.

Filma fler föreläsningar

Aftonbladet hade förra veckan en artikel, Lärare hängs ut på youtube, om att högskolor och universitet vill förbjuda studenterna att filma föreläsningar. Lite slarvigt skriven artikel, Mitthögskolan i Västerås (sic!) nämndes. Verkar vara hämtat från Mittuniversitet och Umeå universitet. Argumenten för att förbjuda filmning av föreläsningar är dels att man inte vill att lärare (med misslyckade föreläsningar?) skall hängas ut på internet, dels att detta skulle kunna vara en kränkning av lärarnas upphovsrätt till sina egna föreläsningar.

Som universitetslärare kan jag ha förståelse för dessa argument, men samtidigt tycker jag det är fel av högskolor att generellt förbjuda filmning av föreläsningar. Detta av tre skäl:

1. För studenter med funktionshinder kan det vara ett bra hjälpmedel att filma föreläsningar, och istället för att skriva av vad läraren skriver på tavlan kan man ta en bild från sin mobiltelefon.
2. Det finns ett akademiskt ideal om att kunskap och information skall vara fri, och jag hävdar att denna princip är viktigare än den enskilda lärarens upphovsrätt till den egna föreläsningen. Om vi som lärare inte står upp för detta ideal så ger vi indirekt stöd till tankar om patent på kunskap och information (exempelvis till det mänskliga DNA:t) och svindyra internationella vetenskapliga tidskrifter.
3. Den nya tekniken, webb 2.0 och IKT, är något som vi som lärare måste bejaka och därmed användandet av mobiltelefoner och videoinspelningar. Vi har inte längre monopol på högre utbildning, utan lärandet är idag inte längre rumsligt och tidsmässigt bundet till att 20- till 24-åriga studenter följer undervisning i fysiska föreläsningslokaler tillhörande något av våra statliga högskolor eller universitet. Om vi inte bejakar den nya tekniken så kommer vi helt enkelt inte överleva. Men det handlar inte bara om överlevnad, vi måste också börja se mobiltelefoner som pedagogiska hjälpmedel. Ju fler filmade föreläsningar som läggs ut på nätet desto bättre

Jag gjorde själv en snabb sökning på youtube men hittade inte någon uthängd svensk universitetslärare. Däremot fanns det en del filmer från gymnasieskolor som kanske skulle passa in under epitetet uthängda lärare.

IKT-pedagogisk dag i Penta Plus

Idag är jag på en IKT-pedagogiska dag på Mälardalens högskola inom ramen för Penta Plus-samarbetet. Förmiddagen består av föredrag och debatt av Bo Dahlbom, professor på IT-universitet, och Ingegerd Palmér, rektor på Mälardalens högskola. Videostreamas från Högskolan Dalarna på denna adress.

Bo Dahlbom pratade om hur tekniken har utvecklats, om internets betydelse (som den viktigaste förändringen i historien) och om hur långt efter högskolan ligger efter den nya samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Intressant föredrag men samtidigt med ett starkt teknikdeterministiskt och teknikoptimistiskt perspektiv där det inte ges utrymme för några andra utvecklingsförlopp. Jag ställde en fråga till Bo via mail men fick kanske inte så mycket till svar om att det gick att utvecklas åt något annat håll. Även om jag på det stora hela håller med och gillar det Bo framför så finns det vissa enskildheter som jag har en annan uppfattning om. Jag tror inte att den ekonomiska tillväxten på lång sikt kommer att öka i den takt som den gjorde under 1900-talet, helt enkelt för att det finns inbyggda begränsningar i den kapitalistiska ekonomins dynamik. Jag håller inte heller med om att källkritiken var viktigare för 50 år sedan än idag, även IT-kompetens är något helt annat än att bara mekaniskt kunna bedriva källkritik (vilket Lina Ydrefelt och Elsa Dunkels diskuterar så välförtjänt i sina bloggar).

Ingegerd Palmér pekar på att vi måste bli bättre på att idéåteranvända redan producerad kunskap i högskolan och inte uppfinna hjulet på nytt. Betydligt mer spretigt föredrag än Bo Dahlbom. Det man kan fundera är hur man skall organisera och förändra högskolan för att kunna hänga med. Har Mälardalens högskola förändras och organiseras om så att vi kan hänga med och möta de nya teknikvana och teknikvänliga ungdomar? Är en centraliserad IT-miljö och centraliserad kontroll över marknadsföring och varumärkesbyggande rätta vägen att gå? Är det så man integrerar webb 2.0 och social medier i högre utbildning? Annars gjorde Ingegerd i sin dragning en del intressanta kommentarer bland annat om hur hon ser på kollegialitet och kollegialt beslutsfattande (även om jag inte håller med henne).

Själv ser jag detta från en sal på Mälardalens högskola där debatten visas på en skärm i Windows Media Player. Alla slides som visas från Dalarnas högskola under föredragen filmas av ur en sned vinkel. Man borde naturligtvis kunna använda en mer modern teknik där man ser själva föredraget videostreamas i ett fönster och själva presentationsbilderna i ett separat fönster (presentationerna borde läggas upp digitalt).

En annan fråga som ställdes var om det bedrivs något systematiskt arbete med att ta hand om nätets infödingar men svaret både från Bo och Ingegerd blev nej, enskilda insatser men inget systematiskt arbete.

Ge upp kraven på originalitet, lär studenterna klipp och klistra istället enligt Bo. Vilken kompetens behövs faktiskt – måste vi modifiera vårt traditionella kunskapsbegrepp?

Vilken roll har biblioteken i denna digitala utbildningsvärld – de måste själva ta den rollen var svaret både från Bo och Ingegerd. Fast behövs de inte, lägg ner dem enligt Bo.

Under eftermiddagen videostreamas olika föredrag från de olika Penta Plus-lärosätena. Tyvärr är de inte synkade i tid och helt olika teknik används från de olika högskolorna . Sändningarna från Karlstads universitet kan jag inte se på min mac. Jag får försöka se dem i efterhand från min PC (och de var den bästa lösningen med två fasta fönster, ett för själva presentationen och ett för själva föredragshållaren).

Thomas Porathe hade ett intressant föredrag om användarvänlighet och informationsdesign om sjökort och navigering. Under resten av eftermiddagen skall jag simultant försöka följa en presentation av sjuksköterskeutbildning på distans irl här på Mälardalens högskola och en presentation av pedagogik 2.0 från Högskolan Dalarna.

En hel del intressanta lärdomar av sjukskötersekeutbildningen på distans. Gäller nog för oss att tänka igenom vårt upplägg av lärarlyftet som vi skall ge på distans noga.

Dan Åkerlund från Karlstads universitet hade ett intressant föredrag om publicistiska sätt för högskolan. En hel del intressant, och en hel del nytt att tänka på, även om det ligger i linje med min egen uppfattning om värdet av nya former för skrivande och interaktion. En nya digital klyfta håller på att växa fram, nu bland de digitala infödingarna.  Åkerlund har frågat ca z elever på både högstadiet och gymnasiet i flera olika skolor om deras nätanvändning, och på en del punkter så är det stora skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkar spelar i stor utsträckning nätverksspel medan flickorna producerar innehåll. Är det en risk att universiteten kommer att missa pojkarna då de nya ideal vi håller på att införa liger i linje med flickornas nätanvändning men inte pojkarnas?

Lärarutbildning i gungning

Landets lärarutbildning har utvärderats av Högskoleverket. Tio (av 26) lärosäten får sina examensrättigheter ifrågasatta och har nu ett år på sig att rätta till sina brister. Intressant att lärosäten som Karlstads universitet, Södertörns högskola, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet samt en del ytterligare får sin examenrättigheter ifrågasatta. Mälardalens högskola klarar sig bra, om inte mycket bar. I en hel del avseende nämns mälardalen som ett föredöme. Intressant också att se hur en del lärosäten förehåller sig till den kritik man fått. Örebro universitet som förvisso inte får sina examensrättigheter ifrågasatta får bland annat följande kritik:

låta studenterna som utbildar sig för verksamhet i grundskolans senare år eller gymnasiet läsa endast en inriktning och därmed inte få rätt att genomgå den verksamhetsförlagda utbildningen i sitt andra skolämne

Det är Högskoleverkets bestämda uppfattning att denna tolkning av begreppen inriktning respektive specialisering strider mot propositionens intentioner. Att låta lärarstudenterna som ska ha en tvåämneskompetens genomgå en utbildning utan att det andra skolämnet didaktiserats genom praktisk tillämpning under VFU visar i detta sammanhang på likgiltighet och bristande insikt för ämnesdidaktikens betydelse för läraryrket. (s 12)

Detta kan bara uppfattas som en hård kritik. På sin hemsida skriver Örebro universitet under rubriken ”Universitetets lärarutbildning står sig väl”:

Högskoleverket anser att Örebro universitets lärarutbildningar står sig väl. Denna kvalitetsstämpel ökar universitetets attraktionskraft nu när de blivande lärarstudenterna gör sina ansökningar den femtonde april.

Den mindre kritik som riktas mot Örebro universitet gäller matematikämnet som betraktas som alltför svagt.

Kritiken mot att studenterna inte får VFU i sina två ämnen nämns överhuvud taget inte. Intressant.

Liknande nedtoning av HSV:s kritik och ifrågasättanden kan man se för flera andra lärosäten.

En helt annan sak man kan notera i utvärderingsrapporten är den totala avsaknaden av en diskussion om behovet av digital kompetens i lärarutbildningen, både hos de blivande lärarna, hur man använder olika verktyg och utvecklar en pedagogik samt hur man förmedlar en didgital kompetens till alla elever. Matematik och svenska diskuteras som specifika områden och det är säkert bra, men det finns också behov av en del nya kompetenser.