Wikipedia i skolan

Stockholms regionbibliotek har låtit bibliotekarien Einar Spetz göra två undersökningar om hur wikepedia används i skolan och hur synen på wikipedia är bland elever och lärare. Användandet av wikipedia är utbrett och eleverna trodde att lärarna var negativa till wikipedia men det visade sig att lärarna var mindre neagitva än vad eleverna trodde. Elevundersökning hittas här och lärarundersökningen här.

Många lärare är förvisso negativa till wikipedia och allt är inte trovärdigt, men samtidigt så är användandet av wikipedia ett reellt faktum och då måste man som lärare och utbildningsinstitution förhålla sig till detta (innebär inte att man generellt skall förbjuda användandet). Istället måste man fråga sig när det är OK att hämta uppgifter från uppslagsverk och encyklopedier. När man ställt sig denna fråga och kommit fram med ett svar, så är nästa steg att välja vilket uppslagsverk man i så fall vill använda, och som ett tredje stag källkritiskt förhålla sig till de uppgifter man får fram (detta gäller även då man använder NE eller något annat traditionellt uppslagsverk).

Omvärldsbloggen skriver också om detta.

Jan Björklund och pedagogupproret

I ett upprop på nätet, som i dagsläget samlat mer än 9800 underskrifter, går ett antal pedagoger, forskare och professorer, m fl, till storms mot den sk nannypedagogiken som kommer fram i ett antal nannyprogram i kommersiell tv, men även mot den syn på pedagogik som ligger till grund för hur Jan Björklund m fl borgerliga utbildningspolitiker vill reformera och göra om den svenska skolan med mer kunskapskontroll, betyg och disciplin och mindre flum.

Jan Björklund avfärdar nannyuppropet i en några veckor gammal artikel i Aftonbladet med 

 

[...] att det här i grunden är ett upprop mot betyg, något han är övertygad om behövs.

– Vi har prövat ett par decennier av en betygsfri grundskola och under den tiden har resultatet i svenska skolor sjunkit kraftigt, säger han.

Att det finns en enighet i forskningen kring dessa frågor går han inte heller med på.

– Hans-Åke Scherp säger att alla forskare är överens, men så är det inte. I humanistisk forskning finns inget facit. Man kommer aldrig att hitta ett givet svar på hur skolan ska organiseras.

När det gäller de sk nannyprogrammen tycker jag nog de är OK, men det är också så att man kan se en skillnad mellan de amerikanska och engelska programmen å ena sidan och de svenska å andra sidan. I de amerikanska och engelska betonas mer skamvråtänkande och disciplin vilket knappt alls förekommer i de svenska. Istället betonas i de svenska programmen mer ordning och struktur för barnen som ett sätt att bryta de onda cirklar dessa familjer har hamnat i. 

Men det är också så, kan jag tycka, att Björklund sin vana trogen avfärdar alla kritiker med en mycket raljerande ton. Bara för att man för fram kritiska synpunkter så behöver det inte betyda att man vill ha en ”socialdemokratisk flumskola”.

När det gäller pedagogisk forskning och skol- och utbildningsforskning så tillhör dessa vetenskapliga områden i Sverige inte humaniora utan samhällsvetenskapen. Sedan finns det knappast något facit inom något vetenskapligt område, varken inom humaniora eller samhällsvetenskap, eller för den delen heller inom medicin, naturvetenskap eller teknisk forskning. Det är snarare så att viss kunskap har fått ett etablerat empiriskt stöd så att man kan säga att det är den vedertagna uppfattningen inom sitt vetenskapliga område. Man brukar ibland pratar om olika vetenskapliga paradigm. 

Det blir också aningen absurt när Björklund vill återupprätta den svenska kunskapsskolan, men när det gäller kunskap om pedagogik och skolutveckling, då är denna kunskap inte värd någonting. Antingen tror man på kunskap eller så gör man inte det.

Nu har Jan Björklund deltagit i en direktsänd debatt i Utbildningsradions program Skolfront (tyvärr går inte URs klipp att bädda in utan man får följa länken istället) där han ställs mot väggen i denna fråga.

Twitter i stället för andra världskriget

Enligt en artikel i SvD en vecka tillbaka skall läroplanerna för de yngsta åldrarna i Storbritannien moderniseras. Eleverna skall lära sig att använda sociala medier och samtidigt blir det inte längre obligatoriskt att lära sig om den viktorianska eran och andra världskriget. Mer webbaserad undervisning och mindre av bokläsning.

I Sverige har vi ju redan mönstrat ut specifika tidsperioder som något obligatoriskt som eleverna måste lära sig enligt läroplanerna för den svenska skolan (med undantag för förintelsen i vissa sammanhang), men däremot vi inte lyckats integrera IKT på ett tydligt sätt i skolan och inom lärarutbildningen.