Högskolebiblioteket på Mälardalens högskola har under det senaste dryga året genomfört ett antal förändringar vilket har gjort att man går i otakt med sin viktigaste målgrupper; lärare, forskare och studenter vid högskolan. Det började med att man införde förseningsavgifter på lärare och forskares boklån. Då har man i grunden inte förstått hur man som forskare använder sig ett vetenskapligt bibliotek. Det fungerar inte så att man lånar en bok, kollar upp en uppgift eller läser igenom hela boken och sedan lämnar tillbaka den. Studenterna har alltid fått betala förseningsavgifter och om man nu har argumentet att studenter och lärare/forskare skall behandlas lika så vore det enda rätta att man avskaffade förseningsavgifterna även för studenterna. Precis som det alltid har fungerat vid Uppsala universitet.
För någon månad sedan beslutade man att kostnaden när forskare och lärare beställer artiklar skall debiteras respektive akademi (vid årsskiftet omorganiserades högskolan och de nio institutionerna ersattes av fyra akademier). Tidigare hade den kostnad tagits av biblioteket själv. Till saken hör att biblioteket alltid har gått med vinst och att man nu får betalt för detta två gånger, först genom sitt ordinarie anslag och nu också av institutionerna.
Man håller också på att byta hylluppställningssystem. I Västerås har man haft ett system som baserats på i vilken kurs en bok har ingått i vilket har gjort att olika exemplar av samma bok har kunnat funnits på olika ställen i biblioteket. Detta system har varit ovärdigt för ett vetenskapligt bibliotek helt enkelt. I Eskilstuna har man använt sig av SAB-systemet. Nu skall man ersätta detta system med breda ämneskatagorier inom vilket man skall ha en löpande numrering. Detta innebär att man inte längre kan gå runt bland hyllorna och se vilka böcker som finns (inne).
Man skall också kraftigt minska sina öppettider. Är biblioteket på väg mot ett boklöst bibliotek med bara kurslitteratur och elektroniska tidskrifter? Ja, i så fall skulle krävas att man är användarvänlig på webben. Bibliotekets OPAC saknar allt vad bibliotek 2.0 innebär (se gärna OPAC-lobbyn för en diskussion om hur en OPAC byggd på BOOK-IT 5 skulle kunna se ut eller Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats).
En annan nyhet är att biblioteket har skaffat sig en blogg, som handlar om E-resursnyheter. Om nu biblioteket skall ha EN blogg så tycker jag man borde ha en blogg med ett litet mer personligt tilltal, där bibliotekarieren kunde skriva om lite hur de såg på utvecklingen av biblioteket. Sedan kan man ha en separat blogg om E-resurser (precis som Stockholms universitetsbibliotek har).
Ingen av dessa förändringar har kommunicerats och diskuterats med den viktigaste målgruppen för biblioteket. Man hänvisar till att beslut har förankrats av bibliotekschefen i högskolans ledningsråd (där rektor, de fyra akademicheferna, de tre dekanerna och eventuellt de olika sektionscheferna inom förvaltningen ingår). Detta ledningsråd är en del av den byråkratiska ledningsstruktur som alltmer breder ut sig på högskolan på bekostnad av den akademiska, kollegiala och vetenskapliga beslutsstrukturen. Bibliotekschefen borde naturligtvis inte haft en rejäl diskussioner med byråkratiska chefer som inte är akademiskt förankrade (många helt utan vetenskaplig kompetens) utan med de organ som ansvar för kvaliteten i högskolans kärnverksamhet, utbildning och forskning, nämligen fakultetsnämnderna.
